The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

AI, crisis and quantum – Lund University in Almedalen

Vice Chancellor Erik Renström speaking on a stage.
Vice-Chancellor Erik Renström at last years Almedalen.

Lund University is returning to Almedalen with a broad programme to strengthen the public discussion about higher education and research. Since the university's first participation in 2009, the commitment has grown, and this year around 50 employees are participating. The programme offers discussions on everything from preparedness and AI to the future of food.

”Universities play an important role in a democracy. This makes it particularly important that we are present in Almedalen and contribute to the discussions,” says Lund University's Vice-Chancellor Erik Renström.

Erik Renström highlights the strong commitment of staff as a driving force behind the programme content, which he sees as an expression of current social issues and challenges:

”The programme reflects the questions and conversations that are most pressing right now – from societal and existential preparedness, to how AI technology can be useful in different areas, and what we will actually eat in the future. Is it biotechnology that ends up on the plate,” says Erik Renström.

He believes that the university's breadth enables it to contribute in most of the contexts offered by Almedalen. This interdisciplinary strength also leads to new contacts and collaborations.

“Participating in the Almedalen week gives our researchers and teachers good opportunities to network with important partners in society,” says Erik Renström.

Mingle outdoor with flags from LU:

Round table discussions also on the agenda

The panel discussions are not the only thing Lund University is offering in Almedalen. The university management also wants to take the opportunity to meet other universities, decision-makers and authorities for in-depth discussions in a smaller format.

“Almedalen brings together many experts and decision-makers, therefore round table discussions are an excellent way to take advantage of the exploratory dialogs on pressing topics,” says Erik Renström.

Four round table discussions are on the agenda. They will cover topics such as the misuse of genetic technology, research infrastructures linked to societal development, Sweden's role in Europe's biotechnology initiatives and how we can jointly contribute to the national quantum strategy.

Working together for a stronger quantum future

The discussion on quantum technology is organized by Lund University together with KTH and Chalmers, says Erik Renström, and continues:

“Overall, Sweden has a fairly good starting position in the quantum field, but expertise is scattered. We need to jointly find out how we, different actors together, build a critical mass and get the maximum benefit from our collaborations in both academia and industry.

Erik Renström emphasizes the importance of cooperation and finding ways forward together in troubled times. In addition to Lund University's own programme, he therefore encourages people to also take part in the other programme:

“In addition to listening to other organizers' seminars, there are many opportunities for networking, meetings and discussions during these days. This creates great opportunities for joint learning and exchange.“

Lund University in Almedalen

Lund University's programme in Almedalen consists of both events that are open to everyone and roundtable discussions for invited guests.

The programme is in Swedish:

Panelsamtal på Lunds universitets tältplats på Hästgatan 13 i Visby:

Bioteknik på tallriken – räddningen för framtidens mat?
25 juni kl 9.00-9.45
Hur kan bioteknik förändra framtidens livsmedelsproduktion? Genom tekniker som precisionsfermentering, cellodlat kött och genredigering öppnas nya möjligheter för en mer hållbar och resurseffektiv matförsörjning. Men vilka utmaningar finns kring reglering, etik och konsumentacceptans?
Bioteknik på tallriken – räddningen för framtidens mat?

Kan AI förbättra bröstcancerscreeningen?
25 juni kl 10.00-10.45
AI används redan inom mammografiscreening på flera ställen i Sverige. Men hur säker är en AI-stödd diagnos? Och vem bär ansvaret om AI gör fel?
Kan AI förbättra bröstcancerscreeningen?

Samhällsviktig försörjning under hot – hur skapar vi en robust beredskap?
25 juni kl 11.00-11.45
Hur rustade är vi för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner i kris och krig?
Samhällsviktig försörjning under hot – hur skapar vi en robust beredskap?

Rättviseparadoxen - luras vi att acceptera förutsättningar som skapar ekonomisk orättvisa?
25 juni kl 12.30-13.00
I det svenska pensionssystemet får medborgarna själva välja investeringar där utfallet påverkas av dessa val – men ger detta en rättvis fördelning av pensionerna? Frågan om ekonomisk rättvisa vid investeringar är en fundamental fråga för samhället.
Rättviseparadoxen - luras vi att acceptera förutsättningar som skapar ekonomisk orättvisa?

Existentiell beredskap
25 juni kl 13.00-13.45
Att hantera kriser som hotar samhällets långsiktiga överlevnad kräver mer än att bara tillgodose grundläggande behov som mat och vatten. Vi måste också stärka värden som meningsskapande och sammanhållning genom en existentiell beredskap.
Existentiell beredskap

Att förebygga folksjukdomar med precisionsmedicin
25 juni kl 14.00-14.45
Nu kan sjukvården hitta de personer som har störst risk för bland annat hjärtkärlsjukdom med hjälp av forskningen inom precisionsmedicin. Detta skapar vinster för såväl individen som samhället.
Att förebygga folksjukdomar med precisionsmedicin

Hur bygger man en krigsorganisation för samhällsviktiga utbildningar?
26 juni kl 11.00-11.45
Hur säkerställer vi att vi kan bedriva samhällsviktiga utbildningar även i händelse av krig. Varför är det viktigt att göra detta?
Hur bygger man en krigsorganisation för samhällsviktiga utbildningar?

Klimatanpassning eller missanpassning - vad gör vi med kusten?
26 juni kl 13.00-13.45
Havsnivåerna stiger och södra Sverige drabbas av erosion och översvämningsproblem som hotar bebyggelse och infrastruktur. Men hur effektivt är klimatanpassningsarbetet?
Klimatanpassning eller missanpassning - vad gör vi med kusten?

AI-verktyg för klinisk psykologi
26 juni kl 14.00-14.45
Generativ AI kan förändra hur psykisk ohälsa bedöms och behandlas. Kan de verktyg som utvecklas användas som verktyg för bedömning och analys av patientsamtal?
AI-verktyg för klinisk psykologi

Kan AI förbättra socialtjänstutredningar?
26 juni kl 15.00-15.45
Socialtjänsten har en svår och viktig uppgift att bedöma barnets bästa i frågor om vårdnad, boende och umgänge (VBU). Kan AI rättssäkra, standardisera och precisera metoder kring vårdnadsutredningar?
Kan AI förbättra socialtjänstutredningar?

Rundabordssamtal

Bioteknik i Europa – vilken roll tar Sverige?
Bioteknik har potential att bidra till stora samhällsnyttor i en rad värdekedjor – från livsmedel till kemikalier och material – och kan bli en viktig motor för tillväxt och nya jobb i Sverige. Hur skapar vi rätt förutsättningar för att europeiska biotekniklösningar också industrialiseras och skalas upp inom EU? Och hur kan Sverige ta en mer framträdande roll i att forma den europeiska bioteknikens framtid?

Gemensam satsning på kvant för Sverige
Just nu storsatsas det på kvantteknologier i världen. Storbolag som IBM, Google och Microsoft såväl som nationer (USA, Kina, Danmark mm) satsar miljardbelopp. I Danmark satsar Novo Nordisk miljarder på kvantlife science. Finland har en ny kvantstrategi och har även publicerat en prognos för hur mycket folk som kommer arbeta och behöva utbildas inom kvant det kommande decenniet.

Forskningsinfrastrukturer som en motor i samhällsutvecklingen
Avancerade forskningsanläggningar är ofta en förutsättning för de stora vetenskapliga genombrotten. Utvecklingen inom exempelvis medicin och materialvetenskaper går med rekordfart. Men forskningsinfrastrukturer kan i sig också fungera som motor i samhällsutvecklingen. De kan vara acceleratorer för samarbete och samverkan – till nytta för näringsliv och ”aktiebolaget Sverige”?

Missbruk av genetisk teknologi i gråzonen mellan krig och fred
Kan man använda genteknik för geopolitiska syften? Medan det finns ökade farhågor för detta inom försvarssektorn och underrättelsessfären, är det samtidigt svårt att veta exakt vad de största riskerna är. Mycket fokus i internationell debatt har lagts på hotet från ”genetiska biovapen”. Men är sådana alls möjliga att framställa i en nära framtid?